Mamma mia...

Tro det eller ej, men vi har faktiskt inhandlat en liten jorden runt biljett idag...det gick ganska snabbt. Vi upplever ändå att det är detta som vi skall göra näst och vi är tacksamma till Gud över att vi hittade förmånliga biljetter!

Det blir spännande! Vi åker från London till Bankok och är där i tre veckor. Vi reser ner till Singapore och därifrån flyger vi mot Australien och Melbourne. Vi kommer att vara tre månader i Australien. Vi vet inte ännu vad vi skall göra där, men det blir väl både arbete och semester. Efter det åker vi runt i Nya Zealand en månad och sen far vi tre veckor till USA! Föroppningsvis hinner vi se lite av västkusten, Illinois och New York under de tre veckorna! Det blir med andra ord ett långt kappsäcksliv framöver, det har bara börjat! Vi är glada och kan meddela att vi kommer hem i början av juli troligtvis!

Ok..det var dagens nyhet, förutom att jag såg en påfågel bakom en av gästhusbyggnaderna idag! Annars är allt bra här! Vi ser fram emot att Lucas föräldrar och syster skall komma! Borde bara ta och sova lite mera nu så att man skulle få sömnunderskottet fixat!

TREVLIG LILLA JUL TILL ER ALLA!

Njut av glöggen, pepparkakorna, adventsstaken och den goda doften av julen! Vi saknar er!

Äntligen volontärresa...

Livet är i Israel har verkligen börjat bli vardag. Så idag var det extra roligt att vara ledig och att få åka på en utflykt med Arie och alla volontärer. Det var meningen att vi skulle åka till Negev öknen, men eftersom det är kallt och farligt och långt dit, så blev det ett lite närmare och tryggare resmål. Vi åkte till bland annat till Ein Kerem där Maria tillbringade 3 månader med Elisabeth medan hon var havande. Det var ett jätte fint och mysigt ställe som förr var fullt med vingårdar. Visst fanns det också nu vingårdar där, men enligt Arie var det bättre förr…som det alltid verkar vara eller hur!

Efter Ein Kerem åkte vi mot Herodion, vilket är det ställe där Herodes den store hade en av sina fästningar. För bara två år sedan har man också hittat hans grav där och just nu håller de på att restaurera och ställa i ordning graven för allmänheten. Hela Herodion ser ut som ett vulkanliknande berg och in i berget finns vattencisterner och en teater och flera olika trappor och gångar som vi gick genom. Det var så mörkt och branta steg. Vi hade endast kamerans röda sken att följa, men det gick bra!
Uppe på Herodions kulle hade vi en underbar utsikt över öknen och de närliggande städerna. Vi läser ur Bibeln om Amos och plötsligt hör man rop till bön från minareterna från flera olika håll. Fast städerna är så långt borta så når ljudet långt. Man inser plötsligt hur många muslimer som bor här och att man är i ett östland. På ett sätt känner man sig ledsen över att höra böneropen. Detta är ju det land som Gud hade lovat åt sitt utvalda folk, men nu bor det så många fiender runt omkring. Vi kör omkring med bussen förbi flera infarter till olika muslimska städer och vi möter skyltar som säger att judar inte är välkomna och om de ändå tar sig in så riskerar de 1 års fängelse. Man förstår fientlighet mellan två olika länder, men att det inom samma land finns så mycket fientlighet är otroligt. Man fattar det inte!

Det är underbart att få vara på resa med Arie igen…man hade nästan glömt att man var i Israel och hur mycket det finns att se här som har sitt ursprung i Bibeln. Allt blir så levande när man ser platserna och man kan bara inte förstå att David en gång gick på dessa kullar som pojke.

Från Herodion drog vi oss vidare längs vägen mot Gaza och vi stannade på en rastplats och intog vår lunch som restaurang personalen hade varit så snäll och lagat åt oss. Tonfisk smörgås, vattenflaska, sallad, oliver, saltgurka, frukt och två kakbitar. Mums…det smakade bra. Trots att det kastade lite vatten var det otroligt uppfriskande att få inta lunchen ute i det fria. Samma befriande känsla som när man får vara och vandra i Finland! Vänner vi har ett jätte fint land som vi bor i! Tänk att vi får ha sommar, sol, vinter, snö, fin natur och härliga sommarkvällar! Vilken rikedom!

Medan vi intog lunchen blev vi ombedda att läsa ur Apg. 8 om Filippus och den etiopiske hovmannen. I Apg. 8:26 står det “En Herrens ängel talade till Filippus: Gå vid middagstiden* ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde." Plötsligt går det upp ett ljus och man inser att vi befinner oss på den vägen. I dagsläget finns det en stor väg mellan Jerusalem och Gaza men den romerska huvudvägen som det talas om i Bibeln borde bara ligga ett stenkast upp i skogen. Man kan gå den vägen och vi fick faktiskt möjlighet att gå en bit av vägen och se källan där den etiopiske hovmannen lät döpa sig. Nu fanns det inget vatten där men Arie berättade att han simmade där när han var liten.

En del av vägen är faktiskt jätte bra bevarad och man såg trappstegen som var urkarvade i sten. Det finns flera antika fynd längs vägen som pekar på att det var här som vägen gick! Jätte intressant! På platsen där vi lunchade fanns det också en del antika fynd...bland annat en jätte stor vinpress och ett stort golv av mosaik. Golvet är täckt av gjord för att inte folk skall förstöra det, men Arie visste om det och vi grävde fram en liten bit av det imponerade golvet.

Efter det var klockan ganska mycket, men vi besökte också ett ställe där det fanns ett 400 år gammalt terebint träd. Har aldrig sett ett sådant träd förr, men det berättas om trädet på flera ställen i Bibeln. Bland annat Salomos son Absalom fastnade med sitt hår i trädets nästliga blad, när han flydde undan sina fiender på en åsna. Han kunde inte komma loss och fienden fann honom och dödade honom när han hängde i trädet. Ganska komiskt på ett sätt, men samtidigt ett ganska förnedrande sätt att dö för en kungason.

Innan mörkret föll fick vi också titta ut över dalen där slaget mellan David och Goliat ägde rum och Arie berättade precis hur filisteerna stod placerade och var Israeliterna befann sig! Otroligt! Vi blickade ut över dalen från en bensinstations parkering. På GT:s tid fanns det en vägtull på denna parkering och alla som ville korsa gränsen för att reparera sina jordbruksredskap måste betala en tullavgift. Svårt att riktigt kunna föreställa sig, men samtidigt så passar alla berättelser från Bibeln så bra in i denna miljö.

Efter en dag som denna känns våra resor till Tel Aviv och Haifa som en droppe i havet. Snart skall vi bestämma oss för vad vi gör till våren…så be gärna för att Guds vilja skall ske!
Tacksamma över denna dag och att förkylningen har blivit bättre går vi snart till sängs.

Partyhattar och smarties...

Idag har varit en skön dag. Det att man är flunssig gör att man får slappa lite extra, sova och läsa. Försöker också att skriva mitt första blogginlägg för att lindra Annes smärta, trodde inte den dagen skulle komma, men vad gör man inte för att vara en god make.

Igår var det en liten ledsen dag när en av våra kära vänner från Canada åkte hem. De att man jobbar, äter och lever nära in på varann här gör att det förtåss är tråkigt när någon måste åka. Vi hade ett goodbyeparty för tre av volontärerna, eftersom två andra åker också inom kort. Dessa två är finnar så det blir mindre suomen puhuminen. Vi hade en helt fin fest med partyhattar, popcorn och smarties.

Ikväll har de än en gång blit skype, känns nästan som om man blivit beroende. Men det är nog en otrolig Guds gåva, att få hålla kontakten med folk hemifrån. De komiska är att vi har mera kontakt med familjen härifrån än när vi bodde i Vasa...

Snart börjar det vara dags att dra täcket över

sig...imorgon blir det volontärresa troligtvis till Negev öknen i södra Israel, men de lovar regn så resmålet kan ändra. För det lär vara farligt att färdas i öknen här när det regnar för vattenmassorna drar med sig stora stenar och folk omkommer varje år i sådana olyckor. Nåja vi skall ta det försiktigt, godernatt!

Några tankar...

Hmmmmm....rågbröd, limpa, pålägg, gröt med mjölk och sylt, pannkaka med grädde och sylt, vitlöksbatong, Pirkka mysli, hembakat bröd, turkisk yoghurt med mysli....Oj, oj, oj...Hur blir man fri från dessa tankar?

Håller på att bli förkyld...tror faktiskt att jag har feber!!Suck! Har sovit efter arbetet! Dricker te och har tagit Echinaforce droppar. Skulle helst äta glass!

Ingen bastu ikväll, tillbringar fredagkvällen med 16 andra singlar, väldigt olikt livet i Finland! Det är nog nyttigt att tvingas vara med många olika människor. Så irriterande ibland, men helt underbart också! Några av volontärerna åker snart hem! Ledsamt...vi har bra stämning här i gruppen!

Sitter och nöjessurfar och tittar på Joels bilder från Gaza! Helt trevlig kväll faktiskt! Singeltjejerna här hoppas på att några killar från Tyskland, som bor här, skall komma hit till klubbhuset! Spänningen är stor....så lustigt att vara tillbaka i singeltiden!

Bland bahaiter och druser...

Vi sov som stockar trots att det var lite kyligt på morgonen i rummet. Vi var snabbt uppe på fötterna för att äta frukost med de andra invånarna på Beit Sc. Efter att vi fått lite frukost i magen var det dags att dra ut på dag två i Haifa och för att denna gång åka upp till Mount Carmel och gå på en guidad tur i Bahai trädgården. Sarah, den australiensiske tjejen, kom också med oss och vi hade en riktigt trevlig förmiddag uppe på berget. Vi gick på shoppinggatan, prövade på pressad granatäppeljuice och bjöd Sara på finländsk godis (Fazer blå, Dumle & Geisha). Granatäpple är gott, men juicen var ingen höjdare! När klockan närmade sig 12 drog vi oss mot porten vid Bahai trädgården och under den följande timmen fick vi vara med på en guidad rundtur med fantastiska växter, storslagen utsikt och intressant information.

Bahai trädgården är värdscentret för Bahai religionen. Som Bahai behöver du en gång i livet vallfärda till Haifa och spendera nio dagar i Haifa och bl.a. gå de 1400 trappstegen i trädgården. Allt är väldigt new age inspirerat men trädgården är hur som haver värd att besöka, den är väldigt fin, planerad i minsta detalj och välskött så bara i den. De har 100 anställda trädgårdsarbetare som håller trädgården fin, detta är annat än skolparken i Jeppis...

Det är nog ändå lite konstigt med alla dessa olika religioner som bara uppstår ur ingenting. Efter rundturen besökte vi nämligen också en drusby ca 20 km utanför Haifa. Druser klär sig i svart och vitt. Kvinnorna har klänning och en vit slöja som täcker deras huvud. Männen bär en svart dress och en typ av byxkjol. De tillhör en religion som också blandar ihop lite av allt och de tror bland annat att Messias kommer att födas genom en man. Därav bär alla män sådana byxor för att vara beredd ifall det skulle vara just dom som skall föda Messias. Oj, oj…man slutar aldrig att förvånas.

Det var hur som helst trevligt att besöka denna by. Bussturen som vi trodde skulle ta ca 20 minuter tog lite mer än en timme så vår tid i byn blev inte så lång innan vi måste dra oss tillbaka till Haifa för att ta tåget till Tel Aviv och bussen till hem till Jerusalem. Men vi hann i alla fall äta på en av byns restauranger eftersom vi inte ätit nåt på hela dagen och klockan var redan 4. Trodde faktiskt att man skulle komma ut till ingenting, men drusbyn var full av folk, affärer och restauranger. De hade till och med riktigt moderna butiker där. Åndå märkte man nog en skillnad. Byn var liten och trång och lite råddig….nån busshållplats fanns det inte, men som tur så kom vi på bussen i alla fall. Byn är värd ett besök, men man skall nog inte förvänta sig att det finns så mycket att se där. Man är nog mest där för att se hur en drusby ser ut och för att titta i butikerna. Det var i alla fall värt det!
Nu blir det skönt att åka till vårt lilla hem på Yad-Hashmona!

Så vad har vi lärt oss under denna resa...
...att de inte tvättar fönstrena i bussen eller i tåget, för man ser knappt ut här.
...att inte kramas på offentliga platser.
...att alltid ha lite mat med i säcken. En bussfärd kan vara längre än man tror.
...att det är bra att kunna hebreiska i Israel.
...att göy på norska betyder gott.
...att det är värt att investera pengar i en Lonely planet, annars missar man ju så mycket!

På resa i Haifa...

Det är onsdag morgon och vi har två lediga dagar framför oss. Med ryggsäckarna packade och vår nya Lonely planet bok om Israel ger vi oss äntligen av till Haifa för att besöka Israels största hamnstad. Det tar sammanlagt två timmar att ta sig till Haifa med både buss och tåg. Tåget var faktiskt riktigt fräscht och ett bekvämt sätt att åka! Väl framme söker vi först upp stället där vi skall övernatta; Beit Scandinavia, ett hem för volontärer och studeranden. Man får bo där och ge en frivillig gåva när man lämnar. Det finns med andra ord inga fasta övernattningspriser. Hemmet är ett jätte mysigt trevåningshus, som är fullt av saker. Det startades av ett norskt par och drivs ännu av kvinnan och några andra som hjälper till. Vi lämnade våra grejer där och beslöt oss för att åka in till Haifa för att ta oss en titt.

Vi besökte “German colony” som är ligger lite utanför Haifa centrum och som är en finare del av staden. Där ligger också den berömda Bahai garden som är ett av världsnaturarven. Det finns inte så mycket annat än restauranger och ett köpcentrum i German colony, men det är fint där och absolut värt ett besök.

Sedan hoppade vi på bussen och åkte in till centrum och gick runt på olika shoppinggator och andra områden som Lonely planet rekommenderade. Staden i sig själv är nog inte så fantastisk, förutom Bahai garden och Mount Carmel så finns det nog inte så mycket att se i Haifa. Men två dagar skall nog säkert gå att spendera här. Tycker man om att sitta på cafe är det ju inga problem.

Några gånger under dagen kramades vi extra mycket och vi började undra om det helt enkelt är förbjudet här. Första gången vi kramades på gatan så började några pojkar på moped skrika åt oss. Andra gången vi kramades kastade två unga pojkar ett lysrör mot oss som landade ca 5 meter ifrån oss. Läraren i en blir väldigt upprörd sådana gånger och har lust säga ett och annat uppfostrande ord. Den temperamentsfulla Anne var redan på väg efter pojkarna när Lucas hojtade och fick henne att vända om. Sedan dess har vi varit lite försiktiga med kramandet.

Kvällens höjdpunkt var absolut “Hot Chokolate Cake” som vi njöt av vid en super duper mysig restaurang i German colony. Tröttheten tog oss medan vi satt där på restaurangen och vi beslöt oss för att dra oss mot Beit Scandinavia. Väl där stupade vi i säng och tog en timmes tupplur innan vi hade lite kvällsmat. När vi satt där och åt vårt simpla kvällsmål hade vi glädjen att träffa en australiensisk tjej som bodde bredvid oss. Hon har varit ut och rest nu i ca 7 månader och nu skulle hon vara i Haifa i två veckor. Sex stycken norskor bodde även i hemmet en våning under oss och vi fick också möjligheten att träffa dem. De skulle iväg någonstans och undrade ifall vi ville följa med. Vi hade ju inget annat program för kvällen så vi hängde på och vips så befann vi oss i ett student klubbhus i Haifa några kvarter bort för att titta på en film med studeranden från Norge och hela Israel. Det hela kändes så overkligt men häftigt, hade inte ens tänkt tanken på att befinna mig i ett studenthus i Haifa på filmkväll denna kväll, men så blev det och vi hade det riktigt trevligt.

Det trevlig umgänget fortsatte när vi kom till Beit Scandianvia och vi satte länge och pratade med de norska tjejerna och australiensarn kring en kopp te och norsk choklad. Norskorna är här på praktik på sjukhuset i Haifa och de har snart varit här i tre månader. Sent blev det innan vi var i säng, men vi hade det så trevligt… så det var nog ingen fara!

Evil plants....

Efter att ha haft en lugn och skön sabbat var det dags för jobb idag igen! Idag har jag faktiskt för första gången varit i trädgården och troligtvis också för sista gången. Vår boss tycker om att behålla oss flickor i städningen så jag tror nog att jag inte får vara i trädgården mera, men det var trevligt att pröva på! Det var faktiskt riktigt tungt kroppsarbete att vara i trädgården, vi röjde buskar och taggiga klängväxter från träden i skogen och svetten bara rann. De taggiga växterna kallas "evil plants" (onda plantor) här och namnet passar nog bra! Min kropp var verkligen inte van vid sånt arbete! Resultatet var faktiskt riktigt fint, man såg verkligen en skillnad mellan före och efter! Man såg också resultat på mina handleder och ben - de blev lite rivna under dagens lopp, men lite pina får man tåla!

Vi såg en kameleont idag också...den föll ur trädet i huvudet på en av volontärerna när vi höll på att dra bort de taggiga växterna! Hon tyckte inte att det var så roligt, men jag tyckte att det var ganska häftigt!

Ikväll har vi bara chillat, skypat med nära och kära och unnat oss varsin glass. Magnum "Desire" är definitivt världens godaste glass just nu och vi är verkligen ledsna ifall ni inte har den i Finland! Ikväll har vi också fått höra till publikjubel, musik och nån som ropat i mikrofon. 200 meter bort finns det en TV station här bredvid oss som sänder program över hela Israel och det visade sig att de hade finalen av Big Brother här ikväll och de hade bjudit in en massa folk för att vara publik!

En ny vecka har börjat här och vi hoppas att det skall bli en bra vecka! På onsdag och torsdag skall vi till Haifa, en hamnstad norr om Tel Aviv, och se oss runt lite! Det ser vi fram emot!

Den svarta håriga spindeln…

Otroligt att man har börjat tycka att det är skönt att få sova ända till klockan sju. Det känns som man har blivit gammal när man tycker att sju är en bra tid att stiga upp på en ledig dag. Nåja…vi skulle ju faktiskt åka iväg till Jerusalem idag för att ännu utforska den lite för oss okända staden.

Vi åt den fantastiska frukosten här på Yad-Hashmona och ställde oss sedan för att åka. Frukosten är det enda som vi talar om just nu. Kan inte vänta tills vi får äta frukost nästa gång! Man har börjat vänja sig vid att maten alltid är kosher här nu. Alltså, när vi äter kött finns det inga mjölkprodukter och vise versa. Så till morgonmål finns det endast ost och andra mjölkprodukter och inga köttpålägg alls. Det enda som känns tråkigt med kosher är att man inte får nåt kaffe efter maten eftersom de inte får servera mjölk. Tror att jag aldrig har druckit så lite mjölk som jag gör nu.

Nåja..tillbaka till dagsprogrammet. Vi hade tänkt åka till Gamla stan till 9 för att hinna gå på murarna tillsammans med en man från Holland som har fått en kallelse att gå på murarna och be för Israel och Jerusalem. Men på grund av trafikförsening så hann vi inte dit till kl 9, men lika bra var väl det. Vi gick istället för oss själva och fick ta det i egen takt och vi njöt av att få ta en ordentlig till på Jerusalem uppifrån. Vi gick från Jaffa gate till Lion’s gate, vilket kanske tog ca 1 timme.

Idag besökte vi också Klippmoskèn som ligger på tempelplatsen. Man slipper in dit bara under vissa tider så vi hann inte göra annat än att slänga i oss en lätt lunch innan vi måste dra oss mot platsen. När vi kom dit var det redan en jätte lång kö och det tog ca 25 minuter att släppa in alla människor genom säkerhetskontrollen. Judar får inte besöka klippmosken, eftersom det är förbjudet enligt Toran att träda in på det allra heligaste. Ganska intressant tyckte jag. Trodde tidigare att det bara berodde på att det är muslimskt område.

Väl inne måste jag täcka över min överkropp lite, men som tur hade jag med en extra tröja och ett tygstycke, så jag klarade mig. Andra fick tyvärr vända om. Från att ha mestadels ha befunnit oss i judiska områden var vi nu plötsligt i totalt muslimska områden. Nu såg man kvinnor som var täckta från topp till tå. Underligt hur det kan finnas två så helt olika världar så nära varandra. Vi tog några bilder och plötsligt så var tiden ute och vi måste gå. Vi fick nog inte så mycket tid på Klippmoskèn som vi skulle ha velat ha, men vi får ju åka dit på nytt. Vi tog ganska många bilder men vi fick inte fara in i själva mosken. Några skolflickor med slöja tittade på mig och skrattade och tyckte nog att jag hade ganska konstigt hår. De hade väldigt roligt, men det bjöd jag på!

Efter moskèbesöket värkte kaffetanden och vi gick till ett cafè, som tanten i turistinforamtionen rekommenderade åt oss. Cafèet är en del av ett katolskt gästhus och det var jätte mysigt. Vi drack kaffet och åt den utsökta apfelstrudeln ute i trädgården och njöt av den fina utsikten över Gamla stan. Tror att det blir vårt nya favorit cafè!

Sedan gick vi Via Dolorosa, vilket sägs vara den väg som Jesus gick till korset. Tyvärr är det hela bara en sak som araberna vill göra pengar på nu för tiden. Överallt är det affärer och turister och så klart passar araberna på att utnyttja situationen. Ibland känner man sig lite påhoppad faktiskt, man skall nog hålla hårt i plånboken och alla värdesaker där. Så det kändes nog lite svårt att stilla sig och att tänka på att Jesus led för oss här.

Vi gick alla de 14 olika stationerna längs Via Dolorosa och det hela slutade i Holy Sepulchre, en kyrka. Katolikerna och de ortodoxa tror att det var här som Jesus blev korsfäst och begraven, medan protestanterna tror att det är på en annan plats i närheten (the Garden Tomb). Det hela var nog lite bisarrt. Hela kyrkan var utsmyckad med mosaik målningar, statyer, ljus och alla de sorters glitter. Människor köade till den plats där de tror att han blev begraven för att gå in och titta, många ville också lägga in handen i ett hål för att röra vi stengrunden där Jesu kors kunde ha stått.

Det mest konstiga var nog att människor kom och böjde sig ner och rörde vid en stenplatta i kyrkan och lade saker på den för att välsigna sakerna. En familj lade souvenirer de köpt och sonens mössa mm. Känns lite som om det hela går för långt. Då man inte ens vet om det faktiskt är där som allt hände, så är det ju lite konstigt att dyrka den platsen på det sättet.

Tröttheten kom över oss och vi bestämde oss för att vi var färdiga med Gamla Stan för idag. Vi satte oss ner på en trappa och vilade benen en stund. Då kom en amerikansk kvinna och undrade ifall vi ville ställa en fråga i tv för ett kristet tv program. Frågan kunde vara om vad som helst och sedan kommer de att besvara den i studion och det hela kommer att sändas om ett år. TV galna som vi är så ställde vi så klart upp. Eftersom sabbaten har varit ett aktuellt ämne här ställde jag frågan om vi i västvärlden borde fira sabbaten som de gör här i Israel. “Exellent question” tyckte reportern, men jag tror nog att han säger det åt alla! Lucas stod bredvid mig som moraliskt stöd och blinkade med sina ögon.

Vi började dra oss hemåt och gick längs Jaffa gatan mot bussen. Vi passade på att ta en sväng via marknaden och köpa mera nötter, granatäpplen och GODIS…vet inte vart de förra nötterna tog vägen!

Väl hemma öppnade jag dörren och plötsligt så ropar Lucas till och jag springer in, tänder lampan och blir förskräckt. Vid tröskeln finns en stor, svart och hårig spindel stor som en pingisboll. Lucas blev lite blek, men vågade ändå ta bildbevis. Senare insåg vi att det troligtvis var en “Black Widow”. Relativt giftig spindel här i Israel…som vi tyvärr inte dödade. Nu hoppas vi bara att det inte dyker upp i vårt rum igen.

Slutet gott allting gott…

Tiden går fort när man har roligt...

Hjälp vad det har varit mycket folk i rörelse här under de två senaste dagarna! Bland annat så har Benny Hinn ministries varit här på området och haft en farväl middag för Benny Hinn. 15 bussar och ca 700 matgäster...är glad att jag inte jobbar i restaurangen! Det är ännu osäkert ifall själva Benny Hinn var här på området eller inte, men han har i alla fall varit i Turkiet och här i Jerusalem.

Riktigt lugn dag här på jobbet...vår chef har varit sjuk, så jag har varit boss idag! Vi har en ny tjej från USA här så det har varit bra att det varit lite lugnare idag, så har man hunnit tala och lära känna henne lite bättre. Vi har faktiskt fått en ny volontär förra veckan också, en tjej från Tyskland med rysk bakgrund. Roligt med nya människor!

Igår fick vi möjligheten att lyssna till en man som överlevt förintelsen. Han kommer från Poland men har bott de senaste 60 åren i Israel. Han pratar 10 olika språk och tydligen kunde han också svenska! Det var mycket intressant att lyssna på hans berättelse. Hela hans historia pekade bara på hur Gud har visat omsorg om honom trots att han miste sina föräldrar när han var 10 år, var en tid på Warshawa gettot, blev misshandlad av tyska Gestapo m.m. Han överlevde allt detta och fick flytta till Israel efter andra värdskriget. I Israel kom han till tro på Jesus och han berättade om hur han har fått vara ett vittne för bland annat sin ortodox judiska granne! Gud är god! Svårt att förstå hur man kan överleva sådana svåra förhållanden som han varit med om och fortsätta att leva! Efteråt insåg man verkligen hur lyckligt lottade vi är som fått ha föräldrar, ett hem, en trygg omgivning och möjlighet att leva fritt.

Nu tittar tjejerna här filmen "Pride and Prejudice för tredje gången, eftersom Mr. Darcy är så tjusig! Lucas har just bokat rum åt oss på Beit Scandinavia, ett kristet hostel i Haifa, dit vi skall åka nästa vecka. Nu är det redan den 10 november...tiden går så fort! Vi borde nog börja boka lite biljetter för vår fortsatta resa! Spännande!

GRATTIS ALLA PAPPOR!

Ett stort grattis på FARSDAGEN till våra underbara fäder! Vi tycker så mycket om er och vi önskar att vi kunde vara där och krama om er!

Vi kan också passa på att gratulera våra kära vänner som har fått en söt liten pojke idag...Det var ju rikigt passligt till Farsdagen...vilken present! Vi gläds med er och hoppas att vi får se hela familjen snart! Tycker om er! Guds välsignelse!

Annars har söndagen gått rikigt bra...vi har varit i jobb och det har varit varmt och skönt idag. Det har som vanligt funnits tillräckligt att göra i arbetet och vi kände oss riktigt trötta efteråt. Vi beslöt ändå att åka in på gudstjänst till Jerusalem efter jobbet! En kaffekopp hjälpte tröttheten och vi hade en riktigt trevlig kväll i Jerusalem. Efter gudstjänsten passade vi på att besöka "shucken", den judiska marknaden, och där köpte vi cashew och pistach nötter...mums. För att stilla den värsta hungern köpte vi en pizza och delade på den!

För några dagar sen berättade vi ju att vi skulle ha en adjöfest för en vän som åkte härifrån och samtidigt en maskerad bland volontärerna. Det var faktiskt riktigt roligt! Man känner sig verkligen några år yngre här tillsammans med de andra volontärerna! Jag var utklädd till en städerska och drev lite med vårt jobb här på moshaven. Lucas var utklädd till en Magnum glass. Det finns en Magnum sort här som heter Desire och som är JÄTTEGOD! Lucas var alltså utklädd till den av oss alla älskade glassen och hade texten "I'm your desire" på bröstet! Det blev en höjdare! Vi hade en härlig kväll tillsammans och vi åt bananchoklad som vi grillade på glöden. Till sist tittade vi på Pride & Prejudice - alla tjejer och en pojke. Lucas var inte den pojken!

Nu är det nog dags att ta sig i kragen och mogna till lite. Morgondagen börjar kl. 6 för Lucas och 6.30 för Anne, så det vore kanske bäst att börja gå i säng!

Trevlig helg...

Så för två dagar sen åkte vi iväg till Tel Aviv för att kolla in den norra delen av Tel Aviv, vilket sägs vara det finare delen! Solen sken redan när vi vaknade och vi hade kollat att de hade lovat ca 26 grader! Vi åkte iväg och kom efter ca 45 minuter fram till Tel Aviv tågstation. Det var så varmt när vi kom fram..solen bara brände på benen. Otroligt att det kan vara så stor skillnad mellan Jerusalem och Tel Aviv!

Vi styrde kosan mot centrum. Vårt mål var ett stort köpcentrum, där vi hoppades att vi skulle hitta en jacka åt Lucas, eftersom vi slarvade bort hans fd jacka under resans gång! Köpcentrumet var så stort med många butiker, men snart insåg vi att här fanns samma butiker som vi besökt tidigare och vi hittade ingen jacka. De har nog massor av vinterjackor här nu, men inga som skulle vara lite mer sportaktiga och vattentäta! MEN...vi hittade Fazer och Geisha godisar och vi måste bara köpa några att suga på...det var inte billigt minsann. 8 karameller kostade ca 1,50 euro!

Sen gick vi runt lite på Tel Avivs gator och vi hittade mysigt cafè där vi satte oss ner och drack kaffe och läste i några timmar. Cafèt låg precis vid en gågata, så man kunde sitta och titta på folk som gick förbi. Vi såg en massa intressanta människor och snart kunde vi konstatera att Tel Aviv är en ganska sekulär stad där inte så många religiösa judar bor. Mitt på gågatan satt en man insvept i en filt och sjöng olika toner och drog på strängarna på en gitarr. Vi tror att han tillhörde Kabbalah rörelsen och det hela var nog lite märkligt!

Sen gick vi ut till stranden. Lucas kunde inte motstå det härliga vattnet och beslöt sig för att ta ett dopp, medan Anne inte orkade. Solnedgången var fantastisk och vi tog en promenad längs stranden och tittade på de stora hotellen alldeles invid stranden. Man blir lite ledsen när man tänker på hur många som kommer på semester och bara ser stranden och den fina delen av Israel, men som aldrig får en syn av det verkliga livet. Jag har ju själv gjort likadant…åkt på en veckas semester, velat se allt det vackra, men inte det fula…förväntat mig att allt skall vara som i Finland och inte velat ta landet för vad det är. Nu när man har fått vara här i Israel en tid uppskattar man verkligen den inte så fina, men den verkliga sidan av Israel. Det är nästan äckligt hur vissa delar är uppbyggt bara för att turister skall trivas, det känns så oäkta! Jag hoppas att vi genom denna resa lär oss att uppskatta och söka efter det genuina i ett annat lands kultur.

Efter vår lilla strandpromenad drog vi oss mot tågstationen igen och med trötta fötter steg vi på bussen. Dags att dra på sig en extra tröja igen, eftersom vi snart skulle vara tillbaka i Jerusalem igen.

Igår var en helt vanlig jobbdag. Skönt att solen skiner igen. Det var så mycket folk här under dagen, restaurangen var proppfull. Trots att vi just var i Tel Aviv, beslöt Anne att åka med några andra volontärer till ett super, mega, jätte stort köpcentrum utanför Jerusalem efter jobbet. Vi shoppade och åt jätte goda hamburgare…mums…fick nästan dåligt samvete över att Lucas inte fick nån hambis. Det konstigaste var nog att jag faktiskt råkade träffa Håkan och Anette Häggblom i köpcentret. Världen är verkligen liten…

Idag är vi riktigt trötta efter arbetsdagen, men nu är det FREDAG och Shabbat. Skall snart fara i bastun och efter det skall vi ha en avskedsfest med maskerad! Trevligt! Vi tror att våra kostymer blir en riktig hit...HA EN SUPER SKÖN HELG!